lottanblogg

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

IJMBL februari 28, 2013

Filed under: 2it008,inläsning — lottan1 @ 10:06 e m
Tags:

IJMBL 2
Designing pedagogical models for tourism education:
Focus on work-based mobile learning.

Syftet med TravEd forskningsprojekt är att utveckla en modell som utforskar mobil teknologi och en e-lärandemiljö som används för att utveckla decentraliserad turismutbildning på turistorter med elever som gör sin praktik i utbildningen. De beskriver ett utvecklingsarbete som pågår under 3 år (2010-2012) och sker i två delar. Under första delen designas en pedagogisk modell med online-handledning. Man samlar också in data för att förfina modellen i den andra delen. Forskarna använde en modell som kallas DBR (designbaserad forskning) och syftar till att förbättra pedagogiskt utförande och teoretisk konstruktion genom flera olika steg av design, implementation och analys. Målet var att producera nya teorier, artefakter och utföranden av utbildningen som gör skillnad för lärandet samt att utforska dessa teorier och förändringar som sker. Pimmer et als. (2010) definition av mobilt lärande passar yrkesbaserat mobilt lärande bra:
”the process of coming to know, and of being able to operate successfully in, and across, new and ever changing contexts with and through the use of mobile services”. (s.56)
Trenden inom yrkesutbildning är att utvärdering och betyg baseras helt på kompetensbaserade kvalifikationer som studenten visar på sin praktik. Varje kvalifikation har ett par förmågor och kunskapsområden som studenten måste behärska för att bli godkänd. De använde en pedagogisk modell för studien, TML (teaching and meaningful learning) där olika processer mellan undervisning, studier och lärande är definierade samt vilket resultat som förväntades.
Innan studenterna skulle ut på praktik i 8 veckor fick de tillsammans med lärarna lära sig bloggverktyget wordpress som de skulle använda för att skriva dagbok och dela med sig av reflektioner och sätta upp mål för sitt lärande. Lärarna hade två uppgifter. Den ena var design och organisation av lärandemiljön. D.v.s. ordna praktikplats, kontrakt och kommunikationsvägar mellan studenten, handledaren och läraren samt tillsammans med forskarna designa dagboksuppgiften via en (låst) blogg. Den andra uppgiften bestod i att svara för support och guida så att studenternas lärande skulle bli meningsfullt. Feed-back gavs via bloggar, telefonsamtal, sms och e-mail samt ett fysiskt besök.
Utvärdering av försöket visade att det var stora skillnader mellan hur ofta studenterna gjorde inlägg i sina bloggar p.g.a arbetstider, liten tillgång till internet och en del var helt enkelt inte motiverade att blogga. Justeringar gjordes på TML och man bytte också namnet på den pedagogiska modellen till MWBML (meaningful work-based mobile learning). Andra lösningar handlade om att utrusta studenterna med smartphones så att de lättare skulle få tillgång till internet, en aktiv kommunikation, och ta vara på små korta pauser eller i väntan på turisterna kunna blogga om sitt lärande. Med hjälp av snabba anteckningar, foton, ljudupptagningar och video blev det fler uppdateringar på bloggarna. Man såg också att de blev mer motiverade att blogga om man öppnade upp dem så att de kunde kommentera varandras inlägg. Inför den andra delen synliggjorde man också handledarnas ansvar gentemot studenterna.
Slutligen konstaterar man att detta är en modell under konstruktion. Den gav studenterna möjligheter till informellt yrkesbaserat lärande och att interaktiviteten är viktig.

Egna reflektioner:
Jag tycker att det här verkar som ett bra sätt att lära och tekniken kommer väl till pass. Att använda bloggar som ett sätt att visa på och sammanfatta lärandet tycker jag själv är mycket bra. Att läsa andras inlägg om samma litteratur som jag själv har läst ger mig mycket och dessutom innebär det en repetition vilket har en positiv inverkan på lärandet. I början valde de att ha låsta bloggar och jag tycker att det var ett riktigt val att öppna upp dem, åtminstone mellan studenterna, handledarna och lärarna. I projektet fokuserar man inte så mycket på tekniken utan mer på pedagogiken. Jag tyckte om sidan 56 där de försökte förklara och definiera yrkesbaserat mobilt lärande. Jag tyckte att det var en bra sammanfattning och många tänkvärda stycken.
”Learning is a phenomenon that cannot be isolated from the activity, culture, context and the environment in which it takes place. Technology has an important role in learning processes as a mediator of thoughts, interactions and activity and as a tool and a mindware …”
I övrigt tycker jag inte att artikeln gav mig så mycket.
Charlotte Stenlund

Annonser
 

IJMBL februari 27, 2013

Filed under: 2it008,inläsning — lottan1 @ 2:06 e m
Tags: , ,

Guidelines for the design of location-based audio for mobile learning.

(IJMBL 3 s. 70-85, 2011)

Ljud har använts på ett framgångsrikt sätt när det gäller att ge vägbeskrivningar och hjälp att orientera sig, ge information om ett objekt eller en vy och fungera som en ”story-telling” maskin eller använts till insamling av uppgifter. En bild kan också effektivt få atmosfär och känsla med omkringliggande ljud som t.ex. fågelkvitter. Svårigheterna med ljud kan vara förmågan att koncentrera sig en längre stund på en röst. Vissa saker kan också förklaras bättre med bilder eller grafer.

Forskningsresultat av mobilt lärandeguider för pedagogiska utomhusspel och aktiviteter (mobilspel, turism, studiebesök , teaterbesök m.fl.) har visat att ljud har ett stort värde som medium för lärande. Denna artikel handlar om värdet av mobilpositionerat och rörelsekänsligt ljud för lärande, en fallstudie (A chaotic encounter) som är en blandning mellan en mobilpositionerad guide och en mobil berättelse som anpassar sig efter användarens rörelser. Resultatet utmynnar i riktlinjer för design av ljudupplevelser i ett pedagogiskt, tekniskt och mobilt perspektiv.  Man urskiljer 3 typer av lärande genom ljud: Audiovinjetter (ljudsegment som är oordnade och oberoende av varandra) GPS systemet känner av när användaren är i de i förväg bestämda områdena och aktiverar vinjetterna. Det är ett populärt system bland turistattraktioner för att skapa frihet att utforska i sin egen takt och intresseområde. Kan ersätta mänsklig guide. Svårigheterna är att det är mycket som kan fånga uppmärksamheten utomhus och därför behövs ibland någon som kan peka ut det som ska fokuseras. Ljudet kan också komma för sent eller för tidigt. Mobilpositionerade guider (ljudsegment som är oordnade men beroende av varandra) Den fysiska miljön kompletterar ljudet. Signaler sänds ut till mottagaren som startar en ljudfil. Ju längre man stannar desto djupare information får man. Svårigheterna ligger i att anpassa innehållet så att det passar graden av användarens aktivitet. Mobilt berättande (ljudberättelse som följer en viss gång men kan anpassas beroende på användarens rörelser) Vilket ljud som hörs beror på var användaren går och har kommit ifrån. Ljudsegmenten bygger på varandra som en kronologisk berättelse. Svårigheter är att det inte tillåter användaren att ta del av innehållet när de själva vill utan det är tekniken som styr.

Riktlinjer presenteras för design av en effektiv och lärande ljudupplevelse:

Interaktivitet – viktigt att kunna påverka berättelsen genom ex rörelse med hjälp av GPS

Berättande – det ska vara sammanhängande och ljudet kan ses som ett komplement till omgivningen.

Spår och navigation – skapa valmöjligheter och försöka anpassa i ett känt beteendemönster.

Tekniska hinder – Viktigt att triggerområdena överensstämmer med verkligheten så att ljud och plats sammanfaller, pålitligt GPS system

Beakta den lokala miljön – Hur är ljudet kopplat till platsen? Designers måste känna till och förstå geografiska referenspunkter för att kunna guida ”rätt”. Uppmärksamma användare på säkerhetsfrågan. Ljudet kan distrahera från trafik eller ojämnt underlag.

Utvärderingen av fallstudien visade att alla tyckte att berättelsen var givande men en del förstod inte vad de skulle göra annorlunda medan andra förstod snabbt och experimenterade med olika rörelsestilar. Det manuella läget (som gjorde att de inte behövde styra med rörelser) avbröt berättelsen för att kräva aktiva val av användaren. Men det viktigaste var att man såg att det är möjligt att introducera interaktivitet i en berättelse utan att ändra innehållet.

Egna reflektioner:

Det var intressant att läsa om hur man här jobbar med ljud i ett mobilt lärande perspektiv. Här används GPS och den stora utmaningen verkar vara att få systemet att avläsa rörelser och position så korrekt som möjligt och synka detta till ljud. Ljud har ett stort användningsområde i skolan. T.ex. köper många kommuner licens på olika Talsyntesprogram som används för uppläsning och skrivhjälp i ordbehandlingsprogram, e-böcker, på internet och mycket annat. Mest användning av detta har förstås barn och unga med läs-och skrivsvårigheter men alla kan använda det. Jag tror att guidningssystem är effektivt och mycket väl kan ersätta en mänsklig guide till viss del. Det känns som ett väldigt tidskrävande arbete att själv göra ett liknande arbete med ljud/berättelser som interagerar med rörelser avläst av ett GPS-system. Dels beroende på att jag har alldeles för dåliga kunskaper om hur man skulle göra för att aktivera platser och koppla till ljudfiler och dels för att jag inte tror att insatsen skulle väga upp till vad det skulle ge. MEN…jag har ju inte provat det själv!

Charlotte Stenlund

 

Part 3, storkapitel, reflektioner februari 25, 2013

Filed under: 2it008,inläsning — lottan1 @ 10:21 f m
Tags:

PART 3, Ally – storkapitel reflektioner

Kapitel 7-13 beskriver olika studier där man vill visa på olika användningsområden och lärverktyg för mobilt lärande(ML). De tar också upp utmaningar (pedagogiska, praktiska och tekniska) i form av infrastruktur, kontext , användarens förförståelse av tekniken, att omarbeta befintligt material så att det ska passa de små skärmarna, internetåtkomst, att öka kvalitén av interaktionen och förändra den negativa bilden av användningen av mobilteknik i undervisning som finns på många platser. Helt klart är att den användning man har av mobil teknik på fritiden och på jobbet också kan användas inom utbildning och för lärande. Det är speciellt bra för dem som har ett ”rörligt” jobb, eller för de som bor i glesbygden där tillgången och avståndet kan vara ett bekymmer.  Lärmaterial som består av multimedia verkar vara en framgångsfaktor i ML och det finns många möjligheter med mobil teknik att öka samarbetet och interaktionen och därmed också lärandet. Wikis, nätverk och plattformar, sms, mms, bloggar och mycket mer kan bidra till ett kollaborativt lärande. Del 3 väckte många praktiska frågor om hur ML skulle kunna se ut i min verklighet (F-6 skola)? Om man får drömma sig bort lite från ekonomi och befintlig teknisk utrustning på skolan så tror jag på en blandning av metoder. Att flippa klassrummet kanske kräver en mobiltelefon så att jag enkelt kan producera korta genomgångar med hjälp av telefonens inbyggda kamera, en digitalkamera fungerar säkert lika bra eller varför inte inspelningsverktyg såsom Jing som finns att ladda ned gratis till en PC. Allt går att ladda upp på You tube eller bäddas in på klassens blogg för eleverna som kan ta del av detta via valfri teknisk enhet. På bussen när de ska hem, i väntan på maten eller i sängen via läsplattan eller laptopen. Bloggar eller Wikis är något som jag tror passar de yngre eleverna i grundskolan mycket bra. De har stora möjligheter till samarbete och kollaborativt lärande även på fritiden och behöver inte kosta något. Dessutom får eleverna själva välja vilken utrustning (mobil eller ej)man nyttjar till att dela information och ta del av den. I skolans lokaler skulle det vara orättvist om barnen fick använda sin egen utrustning då alla inte har samma förutsättningar.

I kapitel 13 s. 272 (Ally) beskriver författaren ett innovativt (?) sätt som en lärare använde sig av med hjälp av sin PDA. Han spelade in en elev när denne inte uppförde sig bra och visade sedan filmen för eleven i syfte att samtala om beteendet. I det här fallet bad eleven om ursäkt eftersom han direkt kunde se att han hade agerat fel. Det är en bra tanke att stödja svåra samtal med hjälp av multimedia för att öka förståelsen men det har diskuterats livligt i kollegiet om detta verkligen är bra? Risken att kränka den personliga integriteten är stor och har lett till ett beslut i min kommun att om man filmar eller spelar in så ska eleverna vara medvetna om detta och gett sitt samtycke och filerna ska inte sparas längre än man behöver dem. Det kan också finnas elever med skyddad identitet på skolan. Om man fotograferar/filmar ett event ex. skolavslutning, och publicerar detta på internet så är man enligt PuL skyldig att få samtycke till publicering och blir också personuppgiftsansvarig. Med detta följer ett straff- och skadeståndsansvar.

Varför satsas inte mer på fortbildning när motståndet och ”förändringströgheten” sätter upp hinder för att eleverna ska få digital kompetens och skolan effektivt kan följa med i och bidra till samhällsutvecklingen? För jag anser att mobilt lärande faller inom den kategorin eftersom en majoritet av unga idag har en mobiltelefon som många använder till informellt och formellt lärande och med sina kunskaper formar de sedan samhället. Digital kompetens är en av åtta punkter som EU har listat som nyckelkompetenser för ett livslångt lärande.

”Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning.” (http://hurdetfunkar.se/skola/entreprenorskap/eus-8-nyckelkompetenser/)

Dessutom är det fastställt i våra styrdokument att IT ska integreras i alla ämnen.  Var står lärarna i detta? Vilka kunskaper behövs för att lärarkåren ska kunna ta till sig mobilt lärande som en del av IKT?  Den utbildning jag fått kring tekniken och IKT är inte speciellt gedigen. I början fick jag delta i ITIS (IT i skolan, 1999-2003) som jag tyckte var ett gediget arbetssätt med skolutveckling i fokus. Det bedrevs i två delar, en seminariedel och ett utvecklingsarbete i arbetslaget och tillsammans med eleverna. Teknisk utrustning skulle användas i någon form. De lärdomar jag drog var att hantera olika program och att bli förtrogen med datorn som verktyg. I lärarutbildningen fokuserades också på olika program och då helst presentationsprogrammen. Efter ITIS tyckte jag inte att det hände någonting förutom att vi fick gå korta (och otillräckliga) kurser om nya digitala system som kommunen hade köpt in (Infomentor och skola 24) som skulle registrera och hantera frånvaro och bedömningsdokumentation samt e-post klienten Firstclass. Sedan kom PIM som jag tycker är bra men saknar det djup som jag tror att lärarkåren behöver, att lära sig om hur vi kan använda tekniken och varför samt lära sig om vilka möjligheter som finns och exemplifiera detta. PIM svarar fylligt på ”vad-frågan” och fungerar som en uppslagsbok när jag ska hantera tekniken. I övrigt har jag fått lära mig själv. Jag har googlat, läst tidningar, frågat och testat mig fram när det gäller bloggverktyg och användningen av smartboard. Min IKT-utveckling har på senare år varit helt beroende av mitt eget intresse och har utförts på min fritid. Hur går det ihop med skolverkets intentioner?

”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola(…)kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet s.14)

Förra veckan skrattade någon när jag använde begreppet IKT och gjorde sig lustig över att jag använde ”fina” begrepp. Det var flera som inte visste vad det betydde och var än mindre medvetna om att mobiltelefonen kan vara en stor resurs för lärandet istället för ett störande inslag. Precis som författarna skrev i Ally kap 13. s.277 så måste det bli tydligt att PDA, Smartphones och andra handhållna enheter är en del av IKT. I pedagogiska magasinet nr 1, februari 2013,s14 uttrycker Ove Hartzell (universitetslektor i didaktik, Stockholms universitet) oro över att den nya teknologin kan reducera den kunskap som varje kultur bemödat sig om att återskapa till nästa generation. Han menar att Sverige håller på att sluta undervisa och istället förlitar sig på ”självreglerande verksamhet”.

”Genuin undervisning håller på att ersättas av en självreglerande verksamhet uttryckt som eget ansvar inför någon ny teknologi eller metodologi. Vi har fått en ny kunskapssyn, som bortser från människans historiska vetande och likställer kunskap med information.”

Jag tror att vi måste släppa det ytliga letandet efter applikationer och övertron på dyra system och istället fundera över hur (mobil och annan) teknisk utrustning skulle kunna stödja det lärande vi vill ha.

Charlotte Stenlund

 

Part 3 Chapter 13, Ally februari 24, 2013

Filed under: 2it008,inläsning — lottan1 @ 8:19 e m
Tags:

Part 3 chapter 13, Ally

Use of mobile technology for teacher training.

Jocelyn Wishart, University of Bristol, United Kingdom

Artikeln beskriver ett småskaligt projekt där både lärarstuderande och lärare utrustades med PDA´s där målet var att utveckla mobilt lärande och undervisning och möjliggöra kollegial handledning via mobil teknik samt uppmuntra till ett reflekterande förhållningssätt för lärarstuderande på praktiken. I artikeln nämns tre nyckelfaktorer för mobilt lärande: portabelt, uppkoppling när som helst och var som helst samt omedelbar kommunikation. Resultatet visar att de använde enheterna mest utifrån ett personligt perspektiv och inte så mycket till kommunikation med andra lärarstudenter eller handledare. Det kanske inte är så konstigt med tanke på att enheterna är designade för att vara just personliga. Omedelbar kommunikation bedömdes inte vara i linje med deras behov. Deltagarna var speciellt nöjda med kalenderfunktionerna, möjligheten att skriva anteckningar t.ex. i Word eller göra ljudupptagningar, observationer, närvarolistor samt fotografera, videofilma och söka ”just-in-time” information på internet. En del använde också bilder av lektioner för att repetera tidigare innehåll. Tanken att dela med sig av sina reflektioner på en blogg förkastades helt och likaså lärarnas kommunikation med lärarstudenternas handledare via e-learning nätverket. Fyra av sex lärarkandidater använde inte sina enheter i slutet av terminen p.g.a. att de tillåtit enheten att helt laddas ur vilken innebar att all dokumentation försvann eller så hade de börjat använda annan teknisk utrustning som de ansåg bättre fyllde deras behov. Liknande kunde man se bland hälften av lärarna som inte använde sina PDA´s under vårterminen. En del hade inte börjat, andra valde annan teknik som t.ex. var bättre lämpade att läsa text på.

Egna reflektioner:

Jag blev förvånad över den valfrihet som rådde över hur de skulle använda sina PDA. Jag undrar om lärarstudenterna hade fått en annan känsla för användningsområdena för tekniken om man ”tvingats” använda den på ett kollaborativt sätt ex. reflektioner via en blogg? Samtidigt förstår jag att det kan kännas utelämnande med andras synpunkter på det egna agerandet/lärandet men också svårt att vara ärlig i syna synpunkter om man vet att det är offentligt. Jag är heller inte överraskad över att det var så stort spann på användandet av tekniken. Det är så det ser ut i skolorna. En del är inte övertygade, andra tycker att det är jobbigt med förändringar medan det finns de som hoppar på allt nytt.

Charlotte Stenlund

 

Part 3 chapter 12 Ally februari 23, 2013

Filed under: 2it008,inläsning — lottan1 @ 11:40 e m
Tags:

Part 3 chapter 12, Ally

Using mobile technologies for multimedia tours in a traditional museum setting.

 Artikeln handlar om en studie av två rundvisningar med flashbaserad multimedia (text, bilder och ljud) som utvecklades för att passa Hypertag Magus guidningssystem. Det övergripande målet var att se om användningen av mobil teknik kunde individanpassa lärmaterialet (som utgörs av museiföremål och tillhörande resurser) till besökare, samtidigt som man behåller det traditionella utseendet och känslan på museet. Utforskningen av museet via handhållna mobila enheter skulle vara icke-linjär. Man utgick från tidigare forskning om hur besökare väljer ut och förhåller sig till museets föremål och kom fram till fyra olika typer av beteenden:  ”Browsers,  followers, searchers och researches”. I denna studie riktade man in sig på ” follower-perspektivet” som inte har ett specialinriktat intresse.  De valde ett märkningssystem som inte krävde ström och ändå skulle ge en känsla för var man befann sig. Man provade tre typer av ”taggsystem”, ett streckkodssystem och ett system med ”radiotaggar” (RFID) innan man bestämde sig för ”The Magus Guide system” med taggar som var batteridrivna och styrdes av infraröd teknik.

Svårigheter man stötte på var att anpassa innehållet till fickdatorns lilla skärm och begränsade inbyggda internet browser, där för valde man Flash istället för HTML. Enheterna testades av 25 besökare (mest yngre män under 20 år). De tyckte att det fungerade bra, var roligt, engagerande och lätt att använda. Ledningen tyckte att det var lätt att hantera taggarna. Ljudet däremot var svårt att uppfatta och hörlurar hade varit att föredra. Kartan och en del bilder var svåra att läsa och se på den lilla skärmen. Rundturerna fungerade dock inte för alla som behövde mer flexibilitet. Spel och frågesport online kopplat till temat skulle vara ett välkommet inslag att ta med sig tillbaka till skolan. Den tekniska pålitligheten och att hålla enheterna rätt konfigurerade var det största problemet eftersom det var tidskrävande att ladda upp allt igen på varje iPAQ  t.ex. om någon enhet skulle råka bli utan ström. Trots detta anser man att det övergripande målet för studien blev uppfyllt. Författarna påpekar också att man kan framtidssäkra insatserna man gjort genom studierna om man tänker på att skapa innehåll som är oberoende av vilket sätt man väljer att leverera innehållet och hålla utkik efter internationella standarder som kan vara användbart för skapande, delande och återanvändning.

Egna reflektioner:

I denna artikel fastnade jag för taggningssystemet vilket jag inte är så bevandrad i. Jag lärde mig om bluetooths ”föregångare” – infrared, och radiotaggar. Mina tankar snurrade kring hur man skulle kunna använda tekniken i skolan. Jag tänkte på digitala ”mallar” man kan göra för tipsrundor, skolskogsuppgifter och mycket mer, åtkomliga via mobil teknik. Jag tror att jag som lärare skulle komma mycket längre med den pedagogiska planeringen om jag också hanterade den tekniska sidan. Det slår mig också hur lika studiernas (från föregående kapitel) slutsatser är, vilka svårigheter man har med konfigureringen och anpassningen till de små skärmarna, att allt hänger samman med det kontext man befinner sig i, det positiva mottagandet och användandet av enheterna för att nämna några. Lärobjekt med multimedia och då främst det som innehåller ljud verkar vara framgångsfaktorer när man talar om mobilt lärande.

 

Charlotte Stenlund

 

Kolla här! februari 22, 2013

Filed under: Uncategorized — lottan1 @ 2:03 e m

Vilken fantastisk möjlighet till utveckling för både barn, föräldrar och pedagoger. Bra gjort MediaCenter!

http://www.regionvasterbotten.se/mediacenter/images/stories/dokument/ska-vi-skajpa.pdf

 

Part 3, chapter 11, Ally

Filed under: 2it008,inläsning — lottan1 @ 1:47 e m
Tags:

Part 3, Chapter 11, Ally

Exploring the challenges and opportunities of M-learning within an International distance education programme.

Jon Gregson, University of London external system, United Kingdom

Dolf Jordaan, University of Pretoria, South Africa

Artikeln beskriver en fallstudie av ett mobilt lärandeprojekt med distansutbildnings studenter I Afrika. Projektet utforskar hur man kan förbättra design av program och sättet det levereras inom ett bredare kontext (globalt program med studenter från över 100 länder). Man vill visa på mobila lärverktyg som kan ge möjlighet att förse studenter med likvärdig tillgång till resurser och support, oavsett var man bor eller befinner sig. Integrationen av mobilteknik har man byggt på konstruktivistiska, situerade, kollaborativa och informella lärandeteorier.

De behov man såg att distansstudenter i Afrika hade och som man ville försöka fylla var: Ökad kommunikation, alla hade inte tillgång till internet. Däremot användes e-mail frekvent. man skapade ”e-digests” ( sammanfattningar från diskussioner online) för att alla skulle kunna vara med. Förbättra tillgången till utbildning och öka deltagandet. Man gav studenterna tillgång till pålitlig utrustning med snabb kommunikation. Förbättra handledning och support till glesbygden bygger på att man har bra uppkoppling och täckning. Öka användningen av lärresurser för mobila studenter. Tiden skulle utnyttjas bättre och det skulle vara lätt att lära var man än befann sig. Öka tillgången till innehåll och programmaterial. För att nå detta omarbetade man kursmaterialet och skapade CD-ROM skivor och en plattform (OLE) både av pedagogiska och ekonomiska orsaker. Det gjorde kursmaterialet tillgängligt digitalt och interaktivt och innebar att studenterna fick bättre delningsmöjligheter. Utvärdering av projektet skedde på olika sätt. Enkätens resultat pekar på att tillgången till en kvalitativt bättre handledning ökar genom användningen av mobiltelefoner och kostnaden behöver inte vara så hög. Även multimediainnehållet samt lärresurserna passade de som kom från landsbygden mycket bra och det gick snabbt att lära sig tekniken. De problem man stötte på handlade om tidsgränser för ljudupptagning och långsam överföring av multimediainnehåll. Det var också svårt att designa material för den lilla skärmen. Man måste ta hänsyn till pedagogiska, praktiska och tekniska faktorer när man vill introducera mobilt lärande och det är viktigt, menar författarna, att det bygger på befintliga traditionella- och e-learnings modeller. Trender och utvecklingen av mjukvara bör man också ta hänsyn till. Råden är att hålla det enkelt, personligt och helst samma typ av mobilenhet.

Egna reflektioner:

Mycket av deras problem skulle idag inte vara något bekymmer. De säger själva att priset på utrustningen, från 2006-2009, hade halverats, täckningen och uppkopplingen hade förbättrats sedan projektets start. Filöverförningsmodellen som de beskriver i artikeln blir onödig när mobiltelefonerna blir allt kraftfullare. De nämner social mjukvara som en funktion i mobilt lärande och idag är allt det som nämns som trender rena självklarheter. Jag tänker att vi måste lära oss hantera och strukturera den mängd av hjälpmedel som finns för att åstadkomma ökat samarbete, kommunikation samt mobilt och informellt lärande. Lärare behöver få tid att hänga med i utvecklingen, vi ligger redan så långt efter. Det kanske inte är tekniken i sig som är mödosam att lära sig utan frågorna om hur, vad och varför vi ska använda det utifrån ett didaktiskt perspektiv. Samtidigt läser man om hur ”Europarådets miljöutskott kräver kraftfulla åtgärder för att skydda allmänheten mot mobilstrålningens skadeverkningar. Man vill bl.a. ha ett förbud mot mobiltelefoni och trådlöst internet i skolor med hänsyn till barns hälsa. ” (Olle Johansson, docent i neurovetenskap, Karolinska institutet Stockholm) Ett förbud är enligt min mening att vara extrem och att förhindra barnen viktiga kunskaper i linje med övriga samhället. Sedan kan det gärna för mig vara en medelväg där jag ser tekniken som medel och inte som mål.

 

Charlotte Stenlund

 

 
IKTsidan

Lust, motivation & lärande

Skapa och dela

Skapa och dela digitalt

IKT Öckerö

Digital pedagogisk kompetens för skolutveckling i Öckerö kommun

StaffanL

Bazinga!

IT och Pedagog

En podcast om användningen av IT i skolan

IT-magister

Mina tankar om digital skolutveckling

Livs digitalt berättande

- och kreativt lärande

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

2IT026 vt-15

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

Myran

En digital slöjdportfolio

App:reciate Mobile

om interaktion och mobilt lärande

linasprovblogg

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

erikjoh

The greatest WordPress.com site in all the land!

Mobilt lärande

Redovisning för universitetskurs

Eva A Bolander

Det räcker inte att göra saker rätt, man måste även göra rätt saker!

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande