lottanblogg

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

Kap 4 Assessing digital stories februari 24, 2015

Filed under: 2it026 — lottan1 @ 9:27 e m
Tags:

I kapitlet beskrivs hinder för DST som tidsfaktorer, stoffet som eleverna ska lära sig, bedömningen av detta och tillgång till teknik. Vad som däremot inte nämns är elevers förkunskaper och förutsättningar till skrivande och planering. Gruppstorlekar och lärares bristande kunskaper om nya medier är ytterligare faktorer som kan utgöra hinder.

Ohler trycker extra mycket på att målen måste vara mycket tydliga när man ger en DST-uppgift, både för att det ska vara enkelt att genomföra men också för att underlätta bedömningen. Bedömningen ska gripa över både planeringen, processen och slutprodukten. Nya tankar som Ohler gav mig var att man också bör bedöma hur eleven använder sig av verktygets fördelar som olika medier har. Vissa aspekter om bedömning var redan nämnda och därför tycker jag att detta kapitel borde ingå som en del i kap 3.

Annonser
 

Kap 3 Digital storytelling as an educational tool

Filed under: 2it026 — lottan1 @ 9:24 e m
Tags:

Vilken rörig historia!! Men innehållet är intressant och det jag tar med mig från detta kapitel är att DST kan bidra och stödja lärandet och ge en högre måluppfyllelse. Man kan tydligt se att de kunskaper och förmågor som tränas med DST passar väl in i de kunskapskrav som lgr-11 uttrycker och en formativ bedömning av både planering, genomförande och slutprodukt. Men många fler kunskaper inkluderas på ett naturligt sätt t.ex. upphovsrätt och PuL.

En viktig aspekt är att traditionellt skrivande är grundläggande för DST. Språkfärdigheterna är enormt viktiga i detta sammanhang vilket också FN.s nyckelkompetenser poängterar, för att kunna delta i samhället och ta del av information och för att nå livsmål. Ohler försöker fånga det komplexa begreppet litteracitet och beskriver hur DST kan bidra till utvecklandet av denna. Språkutveckling och tillägnandet av litteracitet är mer svårfångat än Ohler lyckas beskriva och är beroende av en mängd interagerande faktorer. Jag tror ändå att DST har potential att bidra till språkutveckling för de elever som har förutsättningar att ta till sig det på ett bra sätt medan det kanske blir svårare för de elever som inte behärskar skrivandet eller har få förkunskaper i olika textgenrer. Ohler trycker på att mediaproduktion motiverar elever som inte vill skriva, men det finns oftast en mycket god orsak till varför det är så: för lite träning, läs- och skrivsvårigheter, dyslexi m.m. som de döljer bakom en yta att de inte ”vill”.  Elever med sådana bekymmer får mycket svårt att producera den viktiga grunden för DST – den skrivna texten.

Jag tyckte att det var intressant att Ohler trycker på elevers kunskap av olika berättelser som de kommer med till skolan och att det skiljer sig markant från vad de möter i skolan. Deras kunskaper tas inte tillvara. Ohler menar att berättelser kan fungera som en brygga till nya kunskaper i en form eleverna känner igen. Han drar också paralleller mellan elever och hjältar i berättelser när han beskriver hur undervisningen kan struktureras och bli tydligare när den presenteras i berättelseform (storyform).

Helt plötsligt hoppar han sedan vidare (och det är därför jag tycker att kapitlet är rörigt) med att beskriva DAOW och vad som ingår i utvecklingen av DST genom olika former av literacy: ”art, digital, oral and writing”. Jag tycker att Ohler lyckas bra att knyta an till andra teorier som t.ex. Gardners multipla intelligenser vilket ökar tilltron till arbetssättet.

 

kap 2 Defining and Discussing Digital Storytelling

Filed under: 2it026 — lottan1 @ 9:21 e m
Tags:

Jag har verkligen försökt förstå och förpacka kunskapen om vad digitalt berättande egentligen är och detta kapitel hjälpte mig en bit på traven.
Digital betyder alltså allt som har med information att göra och berättelse är ett så vitt begrepp så att det inte går att definiera klart och koncist. DST däremot handlar om att sammanföra flera medier i en sammanhängande berättelse.
Dagens unga är idag liksom förr digitalt och tekniskt drivande. Jag tror att skillnaden är att det är ett mycket större utbud idag. Unga människor är i högre utsträckning uppkopplade och deltar i flödet av information genom digital teknik. Begreppet och tekniken bakom ”New media” där själva kärnan handlar om att uttrycka något inför publik har blivit viktigare i en uppkopplad verklighet, en form av tEcosystem, som Ohler nämner. I mitt jobb som speciallärare ser jag speciellt att det är viktigt att ge eleverna verktyg och strategier för att planera och bygga upp sina berättelser. Till grund för detta ligger kunskap om olika genrer och att eleverna har mött en stor variation av berättelser samt kan använda sin metakognitiva förmåga att koppla ihop innehållet med sina egna kunskaper och erfarenheter.
Ohler visar den bredd och djup som digitala berättelser kan ge genom sina exempel. Styrkan i DST ligger i att betraktaren på bara ett par minuter kan få ett helhetsperspektiv och känna inlevelse genom att flera sinnen aktiveras när både rörliga eller stillbilder (tecknade eller foton), ljud i form av tal, miljöljud eller musik samt text används i olika komponeringar.
I detta kapitel ges också en ingående genomgång om vad man behöver tänka på när det gäller DST i undervisningen, vilket också är viktigt för bedömningen av digitala berättelser. Ohler delar in det i tre kategorier:
1. Story type, purpose, or impact
2. Story Elements
3. Story Production
Under varje kategori behöver man göra en mängd ställningstaganden. Man behöver anta ett kritiskt tänkande när det gäller medieproduktion. Jag trodde nog inte att det var så mycket man borde tänka på inför byggandet av en digital berättelse och här blir det viktigt att fundera över det Ohler nämner ”80/20”. Tiden ska vägas mot resultatet. Det tar enormt mycket tid för planerandet och skapandet av mediet än själva slutprodukten, som kan resultera i kanske bara någon minut. Hur rimmar det med skolans tidshets för att hinna med allt centralt innehåll för varje ämne i lgr-11? Är det ens möjligt undrar jag, men det är minsann en annan fråga.
Det mest spännande i detta kapitel tycker jag var det Ohler såg som viktigt för framtiden, trender som han ser (såg) som får större inflytande och genomslagskraft. Han nämner green screen, animering, muntligt berättande (video), inkludering av konst och musik. Av dessa är det nog bara det förstnämnda som jag inte har sett så mycket av hittills. Redan nu så är mycket av det Ohler har skrivit, vardagsmat. Internet, som är arenan för kollaborativa och delade berättelser, är en plats där digitala berättelser med hjälp av tekniken berättas på ett allt mer effektiv sätt. Det är ett multimodalt sätt där flera medier bidrar till helheten.

 

 
Skapa och dela

Skapa och dela digitalt

IKT Öckerö

Digital pedagogisk kompetens för skolutveckling i Öckerö kommun

StaffanL

Bazinga!

IT och Pedagog

En podcast om användningen av IT i skolan

IT-magister

Mina tankar om digital skolutveckling

Livs digitalt berättande

- och kreativt lärande

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

2IT026 vt-15

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

Myran

En digital slöjdportfolio

App:reciate Mobile

om interaktion och mobilt lärande

linasprovblogg

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

erikjoh

The greatest WordPress.com site in all the land!

Mobilt lärande

Redovisning för universitetskurs

Eva A Bolander

Det räcker inte att göra saker rätt, man måste även göra rätt saker!

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande