lottanblogg

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

Kap 15 Copyright and Fair Use in Education mars 31, 2015

Filed under: 2it026 — lottan1 @ 8:49 e m
Tags:

Fair use är en lagterm som anger vad man som lärare kan använda av andra människors verk utan att begå upphovsrättsbrott. Ohler uttrycker frustration över alla ”grå zoner” som finns och som är svårtolkade och föreslår att man alltid tar hjälp och rådfrågar någon kunnig person vid osäkerhet.

Det är viktigt att ta hänsyn till upphovsrätten eftersom ALLT som någon skapar och publicerar är copyright skyddat, helt automatiskt. Man behöver ingen märkning. Därför bör man som lärare tänka igenom VAD eleverna får använda och HUR de ska använda det. Ohler pekar på något som han kallar ”Commonsense Copyright” och innebär att sunt förnuft och respekt för andras verk räcker långt.

Han presenterar tre regler för respekt och ”Four-factor Fair-Use test”.

3 regler för respekt:

  • Citering och källhänvisning ska ALLTID göras
  • Fråga om tillåtelse
  • Kompensation

”Four-Factor Fair-Use test” innehåller 4 frågor som man ska ställa sig innan man använder källan:

  1. Vad är karaktären av användandet (utbildning eller reklam)
  2. Vilken genre tillhör arbetet som man vill använda? (fakta och publicerat skriftligt material är bättre än någon annans musik)
  3. Hur mycket av verket kommer att användas?
  4. Om det jag använder sprids, vilka effekter får det för originalet?

Jag tycker att Ohlers modeller är tydliga. Vill man helt vara på det säkra får man skapa sitt eget material, vilket kan vara mycket tidsödande. Men även copyright processer kan ta tid! Andra tips som jag tar fasta på i detta sista kapitel är:

  • använd vänners material
  • Bli medlem i olika mediatjänster
  • Använd Creative commons, både för att licensera egna verk men också för att ta reda på hur man får använda andras.

En fråga som jag har funderat på ett tag (och hoppas att någon av mina kursare kan reda ut) är hur man ska gå tillväga om jag använder någons verk med en licens som talar om att jag får använda den/det bara jag licenserar det under samma licens? Om jag använder en bild med en annan CC licens än den som finns övergripande på min blogg, ska bildens licens finnas i anslutning till denna eller måste jag licensera om hela min blogg? Som sagt…gråzoner.

Helt plötsligt tog boken slut och jag ska försöka få ihop en rapport. Det är många delar och detaljer som ska falla på plats för att man rättvisande ska kunna beskriva digitalt berättande och den process som det innehåller och moment som behöver tas hänsyn till.

Annonser
 

Kap 14 Media Grammar for Teachers: Assessing Media Expressions

Filed under: 2it026 — lottan1 @ 8:43 e m
Tags:

Detta kapitel behandlar hur man som lärare kan bedöma uttrycket i mediet. Det handlar om att eleverna ska lära sig att dra nytta av mediernas olika tekniker för att likt reklam kunna manipulera publiken att se saker som de ser och förstår det. Det handlar om Media literacy och att lära sig ”grammatiken” eller de tekniker som varje media har.

Media literacy innebär enligt Ohler att: “(…) being able to recognize and apply the techniques of media persuasion.”(s.177)

De olika medierna blir i ett sammansatt tillstånd beroende av varandra. Som i en dans så blir resultatet av minsta snedsteg att dansarna (medierna) hamnar i otakt.

Lärare kan:

  • Guida eleverna att använda mediet kommunikativt
  • Undervisa eleverna i att undvika hindren – ”modella” media grammar” och visa på t.ex. dåliga exempel.
  • se mediet två gånger: en gång för berättelsen och den andra gången för att se tekniken eller ”media grammar”
  • Låta eleverna experimentera med tekniken t.ex. effekter så att de inte använder dessa för mycket i sina produktioner.

Ohler visar i detalj hur medierna kan användas på bästa sätt:

BILDER

·        klar fokuserad bild

·        bra ljussättning, undvik skuggor

·        lämpligt komponerad bild

·        lämplig användning – bedöm bildurvalet

·        stödjer det narrativa

·        lämplig kameravinkel

MUSIK
·         Lämpligt musikval – ska relatera till berättelsen

·         lämplig roll för musiken – får ej ta över.

LJUD

·         klart ljud – bra mikrofoner

·         välmixat – framhäv viktiga ljud ex. berättarrösten

·         lämplig talhastighet, inlevelse och betoning

REDIGERING, ÖVERGÅNGAR & TITLAR

·         sömlösa övergångar och subtila effekter

·         tydliga och läsbara titlar

·         tydlig källförteckning

ORGANISATIONEN AV DEN DIGITALA BERÄTTELSEN

·         lämplig hastighet

·         effektiv rytm

·         jämnt flöde

·         alla problem och frågor ska besvaras och ”knytas ihop” i slutet.

·         Tydlig transformation som ska spela en viktig roll i berättelsen

 

 

 

 

Kap 13 The Digital Storytelling Toolbox

Filed under: 2it026 — lottan1 @ 8:33 e m
Tags:

 

Följande bilder visar det jag speciellt fastnade för och som jag genast lägger i min DST verktygslåda.
Toolbox 1

Toolbox 2

Toolbox 3

Ohler nämner vissa program som fungerar bra, just nu. iMovie, Moviemaker, Garageband, Audacity, Adobe photoshop, Photoplus, iPhoto, Gimp, Acid är några exempel men med fantasi, berättelsen och inlevelsen så kommer man långt, även utan ”high-end-tools”.

 

Kap 12 The Media Production Process, Phase 2-5

Filed under: 2it026 — lottan1 @ 8:26 e m
Tags:

Jaha, så djupdök vi ytterligare i processen för digital berättande, steg för steg. Ett mycket informativt kapitel.

Fas 2  – Preproduktion, innebär arbete i tre steg:

  • gör klart planeringen av berättelsen (story map, story board, script)
  • Skapa en lista över medierna
  • Skapa/skaffa medierna

Det är viktigt med noggrannhet i planeringsfasen. Ohler jämför det med att göra en shoppinglista innan man handlar ingredienser och under arbetets gång ska man se till att använda den kunskap som gruppen besitter när det gäller teknikens mjuk/hård-vara.

Jag tror att det är viktigt att efter insamlingsfasen planera för tiden det tar att scanna in bilder och digitalt redigera foton, klippa ljud o.s.v. Här tycker jag att det är dags att åter påminna sig om 20/80 regeln. Finliret kan lätt svälla ut och ta över den tidsgräns man först satte.

Fas 3 – Produktion – sätta ihop berättelsen

  • skapa resten av medierna
  • speciellt fokus på skrivande och att berätta berättelsen (här kan ingå att spela in/filma narrationen)
  • Lägg till medierna och sätt ihop i ett film- eller mediaprogram för att skapa ett utkast. (iMovie eller Moviemaker)

Jag fastnade särskilt för 4 viktiga ”KOMIHÅG”

  1. Bered tid för att lära sig tekniken/programmen
  2. Börja med det narrativa och lägg på visuell media sedan. Musik, ljud och andra röster sist för att berättelsen ska ”flyta”.
  3. Viktigt att mixa ljudet t.ex. duckning som gör att man kan framhäva de viktigaste ljuden t.e.x berättarrösten.
  4. Avsluta produktionsfasen med att eleverna får möjlighet att ge feedback på varandras utkast för att göra ytterligare förbättringar.

Fas 4 – Postproduktion – finjustera berättelsen

  • Lägg till rubriker, tackord, referenser – respekten för upphovsmannen är viktigt även om det inte sker genom korrekt referensteknik i början.
  • lägg till musik
  • lägg till övergångar och effekter (med försiktighet)
  • gör en slutlig mix – feedback på denna
  • exportera den färdiga berättelsen i en önskvärd fil – spara med högsta tänkbara kvalité trots att storleken på filen då ökar, annars påverkas kvalitén. Bränn en CD/DVD skiva

Fas 5 – uppvisning, redovisning och distribution – ”DELA” berättelsen

  • Hitta arena för framträdandet – (inom klassen, skolan, inom kommunen, på föräldramöte eller annat offentligt möte, lokal TV, webstreaming som t.e.x YouTube, blog eller hemsida, podcasting, CD/DVD, tävlingar, kurser eller konferenser eller på mobilteknik)
  • annonsera
  • agera
  • posta och dela projekten

Postfas 1 – Slutgiltig bedömning och reflektion

  • Meta-tänk: Vad är berättelsen om när du skapade berättelsen? Vad har eleverna lärt sig?
  • Hur ser lärarens bedömning ut? Vilka faktorer fanns med i rubicstabellen?

Performance-based GREEN SCREEN storytelling

Det här med green screen tycker jag låter superspännande och jag vill därför beskriva ingående hur det går till och vad man ska tänka på.

Färgen grön används eftersom man behöver en solid, monochromatisk färg(enfärgad). Lakan, tyg och färg kan användas bara man ser till att undvika skuggor och att ytan är slät. Man behöver också undvika att ha på sig samma färg som bakgrundsfärgen, annars syns man inte. Den gröna bakgrunden kan sedan ersättas med alla möjliga visuella digitala media med hjälp av mjukvara som tillåter chroma-key editing. Annan utrustning som man behöver är en trådlös mikrofon eftersom mikrofonen på videokameror sällan tar upp ljud bra samt en videokamera med ingång för hörlurar. Skuggor är den största fienden och därför är ljussättning viktigt. För att minska kostnader kan eleverna skapa egna bilder. 3-5 bilder är lagom för en 2 min produktion.

Ett specialfall när det gäller mediaförberedelse gäller för Green screen berättelser eftersom inspelningen behövs som ett mediaelement under produktionsfasen. Inspelningen bör vara klar så att eleverna kan redigera det. Berättelsen kommer här först och sedan produceras medierna.

Hur mycket tid tar det att skapa digitala berättelser?

Två olika typer av tid måste man ta med i beräkningen: a) efterforskar/förberedelsetid och b) produktionstid. När det gäller a så är det ingen skillnad mellan vanlig uppsatsskrivning och att producera ”new media”. Om intervjuer eller animationer ska skapas via internet så tar det mer tid. Ohler tipsar om att man kan lägga till 25 % på den vanliga tidsåtgången.

När det gäller b (produktionstid) så tar green-screen berättelser längst tid ( 2-3 veckor) medan traditionella och datorbaserade berättelser tar ungefär lika lång tid (ca 1 vecka). Här finns många ”om” faktorer som kan förlänga produktionstiden t.ex. om utrustning finns och fungerar, om man producerar medierna själv, om man har ett större syfte än för att dela det inom klassen  så behövs mer finslipning o.s.v. Jag tycker att Ohler har varit lite snål med tid eftersom han verkar förutsätta att eleverna redan har de kunskaper som krävs när det gäller tekniken, hård- och mjukvaran. Detta måste också vägas in i beräkningen av hur lång tid hela projektet tar. Frågan är om man kan sätta en tidsram så här generellt?

Kortfattat kan man säga att produktionstiden ökar när man går från uppsats- och rapportskrivning till ny media produktion. Media litteracitet uppstår dessutom inte av sig självt utan man måste undervisa om tekniken bakom mediet och vilken genomslagskraft den kan ha.

Mediaelement

  • digitala foton
  • scannade objekt, foton, bilder
  • musik
  • berättarröst
  • övergångar och andra effekter
  • källhänvisningar
  • video, animeringar, intervjuer, ljud, musik som man spelar själv.

Tänkvärt om Video: Det kan handla om original video, nedladdad video eller gammal video från t.ex. VHS, 8mm/16mm eller super 8. Idag kan man konvertera dessa till digital form eller filma när det visas på en skärm.

Tänkvärt om animeringar: Det finns olika typer av animeringar (nedladdad Flash animering, Low-end Gif animeringar som man kan göra själv och High-end Flash animeringar). Animering ger möjlighet att visa en aktivitet eller process precis som eleven ser och förstår det. Nackdelen är att det är tidsödande.

Jag tycker att Ohlers faser är bra eftersom det är så mycket man behöver tänka på i varje fas men de skulle kunna gå att renodla lite mer och få mer överskådliga. Så här:

bild digitalt berättande arbstgång

 

Kap 11 The media production process, phase 1

Filed under: 2it026 — lottan1 @ 8:15 e m
Tags:

Lärare behöver inte vara exporter på digital teknik. Det räcker med grundläggande kunskaper, en STOR portion nyfikenhet, tålamod och modet att våga ta hjälp av eleverna. Ohler sammanfattar det bra:

Be the guide on the side, not the technician magician” (s. 132)

Lärare ska istället fokusera på:

  • att stötta eleverna att hitta media som stärker berättelsen
  • forma en lärmiljö och lärgrupper för att dela ideer, tankar och expertis
  • möta kunskapskraven i lgr-11
  • underbygga elevernas fantasi och kreativitet

Det viktigaste i kapitlet tycker jag är de 5 faserna för processen för mediaproduktion som Ohler beskriver:

  1. FAS 1: ”Story planning” – göra klart berättelsen, dokument, storymap, manus, storyboards
  2. FAS 2: Preproduction – Lista av medieelement som ska ingå (bilder, musik…)samla media, redigera ex. scanna, new-media komponenter
  3. FAS 3: Production – göra klart media komponenterna och samla dem i ett utkast, feedback och kritik
  4. FAS 4: Postproduction – Gör klart projektet, förbättra media utifrån kritiken, lägg till rubrik, övergångar och tack, spara på ett sätt så att många kan ta del av filen.
  5. FAS 5: performance, posting, showing and distribution – visa upp, dela, sprid

Mediaproduktionsprocesser kan låta som ett fint ord men de fem faserna för produktionen är enligt Ohler vanligt förekommande i vanliga livet och är vanliga kreativa problemlösningsprocesser: 1)planera, 2) identifiera och samla material och expertis, 3)utveckling och implementation, 4) finslipande, redigera och göra klart, 5) dela med andra.

Ohlers bästa tips var att eleverna kan öva på denna process genom att förklara hur de gör något som de redan behärskar.

”Translation is a great way to test for comprehension” (Ohler, 2008, s.135)

 

Kap 10 Other kind of stories

Filed under: 2it026 — lottan1 @ 8:11 e m
Tags:

Berättelser skiljer sig beroende på vem som berättar och var de berättas. De är kulturspecifika. Ohler medger att han är färgad av sin västerländska syn på berättelser som bygger mest på Joseph Campbells ”Story as a quest”. Andra typer som nämns är:

  • Stories told by indigenous storyteller: ”native storytelling”, berättelserna kan vara drömlika eller bryter mönstret t.ex. hjältar som försvinner före upplösningen. De kan vara icke-linjära, utan poäng eller lösning som gör det mycket svårt att kartlägga.
  • Story edge of the western tradition: medie och budskap blandas, anti-hjältar, anti-intriger, stream-of-consciousness (karaktärens upplevelse förmedlas direkt), mer struktur och mindre intriger eller problem.
  • Konstberättelser och musikvideor: Något som unga är väl bekanta med. De är oftast korta. En del berättar inte en berättelse via texten/talet/sången utan kan via bilderna förmedla historien. Ohler menar att man målar med ljud och bilder.

Ohler avslutar med att sammanfatta det ovanstående med att berättelsestrukturen är kulturellt beroende och inte universell. Givetvis har jag förståelse för att berättelser och formen för detta kan skilja sig åt mellan olika länder men också inom länder men jag hade nog aldrig själv kommit på tanken att det kunde handla om så här olika struktur på berättelseformen. Jag funderar bara på om det också går att lägga till personliga skillnader som påverkar den berättelsestruktur som man använder och inte bara kulturella faktorer.

 

Kap 9 More story maps

Filed under: 2it026 — lottan1 @ 8:08 e m
Tags:

VPS (visual portrait of a story) framstår som det ultimata verktyget att använda för att skapa story maps. Men det finns givetvis andra modeller att använda.

  • Aristoteles Dramatic Diagram
  • Joseph Campbell Map
  • Treasure Maps
  • Kieran Egans ”Story Form”
  • The Story Spine

Alla har de gemensamt att synliggöra och visualisera berättelsens essens och händelseförlopp på ett kronologiskt sätt för att underlätta planeringen och produktionen av den digitala berättelsen.

Författaren har fastnat för story core och story mapping av 3 orsaker: det är effektiva redskap för att ta reda på om berättelsen är engagerande, minnesvärd och effektiv.

Ohler menar att man ska titta på berättelsen 2 gånger. Första gången ska man fokusera på berättelsen och andra gången på detaljerna och tekniken.

Ytterligare ett steg mot att planera sin berättelse och genomförandet är att skapa storyboards som håller ordning på händelserna på ett mer detaljerat sätt.

Min reflektion är att det är sällan man medvetet tänker på detta sätt kring uppbyggandet av berättelser och jag tror att jag kommer att dra stor nytta av de tips på hur jag kan bygga upp berättelserna och ev. också framföra dem så att de kan fånga åhörarna. Oftast vet jag var och vad målet är men någonstans på vägen rationaliseras detaljerna bort, kittet som håller ihop och ska göra berättelserna lite mer minnesvärda. Insåg plötsligt att det är samma som med tapetsering – ett dåligt grundarbete ger effekter på slutresultatet.

 

 
Skapa och dela

Skapa och dela digitalt

IKT Öckerö

Digital pedagogisk kompetens för skolutveckling i Öckerö kommun

StaffanL

Bazinga!

IT och Pedagog

En podcast om användningen av IT i skolan

IT-magister

Mina tankar om digital skolutveckling

Livs digitalt berättande

- och kreativt lärande

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

2IT026 vt-15

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

Myran

En digital slöjdportfolio

App:reciate Mobile

om interaktion och mobilt lärande

linasprovblogg

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

erikjoh

The greatest WordPress.com site in all the land!

Mobilt lärande

Redovisning för universitetskurs

Eva A Bolander

Det räcker inte att göra saker rätt, man måste även göra rätt saker!

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande