lottanblogg

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

Mobilt fotspår:) mars 15, 2013

Filed under: 2it008,inläsning — lottan1 @ 10:26 f m
Tags: , , ,

Ville bara pilla lite med Tagxedo som är ett utmärkt verktyg för att t.e.x göra sammanfattningar. Här en sammanfattning över verktyg för mobilt lärande, inspirerad från boken Mobilt lärande av Ally som vi läst i kursen samt de artiklar som jag valde från elearningpapers.eu.

mobilt fotspår

Annonser
 

Artikel: M-portfolios – en studie från Spanien mars 12, 2013

www.elearningpapers.eu

M-portfolios: Using mobile technology to document learning in student teachers E-portfolios.

Gemma Tur Ferrer, Dr. Mar Camacho Marti (2012)

Artikeln handlar om en vidareutveckling på Zubizarettas (2009) definition av portfolios för lärarstudenter i Spanien, som ett verktyg för lärande där elever reflekterar och dokumenterar lärande genom samarbetsprocesser. Det optimala är när lärare, elev –elev samarbetar och reflekterar över dokumentationen. Förbättringar av modellen skulle åstadkommas genom att använda mobil teknik eftersom man alltid har tillgång till dokumentationsmöjligheter i ett verkligt kontext. Det handlar om video och ljudupptagningar, bilder och foton samt texter. Författarna säger också att man genom detta sätt kan nyttja informellt lärande till formella lärandeprocesser. De uppmanade eleverna att använda sina egna verktyg och mobila enheter som de annars också gör i sitt dagliga liv, för att dokumentera informellt- och formellt lärande. De producerade bloggar där de reflekterade över sitt lärande, gjorde posters, skapade multimedia presentationer och videos.

Man ser att användningen av video och ljudupptagning är mindre vanligt och att lärare behöver undervisa mer i detta. Många lärare förbjuder användandet av mobil teknik i skolan. Författarna tror att lärarna skulle bättre kunna se användningsområdena och fördelarna med tekniken om man gav dem en modell (som denna) för arbetet.  Samtidigt bygger man en bro över gapet mellan informellt och formellt lärande genom användandet av mobil teknik.

Egen reflektion:

Portfolios är enligt min mening riktigt bra för lärandet. I skolan har vi gått från inköpta ”metoder” som varit rätt dyra till det sätt som här förklaras, där man använder web 2.0 resurser. Det är ett vanligt sätt idag men jag tror att lärare måste bli än mer säkra på vilka metoder de ska använda och tillåta sig att tänka utanför ”ramarna”. Att mobil teknik inte används i samma utsträckning som beskrivs i artikeln tror jag beror på att det inte är alla som har tillgång till tekniken och lärare är rädda att det ska bli orättvist och utpekande. Skolan ska vara ”gratis”, inga avgifter får tas ut som hindrar elever från att delta på samma villkor. Däremot kan man säkert skramla ihop till ett flertal kameror, mp3 spelare, gamla mobiltelefoner och annan mobilutrustning för utlån till de som inte har. BYOD (Bring your own device) är ett bra sätt att få lärandet att kännas meningsfullt, genomgripande och inte bara vara ”skoluppgifter”. Fördelarna med detta sätt att tänka tycker jag väger över.

Charlotte Stenlund

 

 

 

Standing at the crossroads… En artikel från Estland.

www.elearningpapers.eu

Standing at the crossroads: Mobile learning and cloudcomputing at Estonian schools.

Birgy Lorenz, Kaido Kikkas (2012)

Jag valde denna artikel eftersom det handlar om Europa och är relativt ”färsk”. Jag tror också att resultaten kan vara överförbara till svenska förhållanden. De har i en trestegsstudie undersökt 5 framstående skolor i Estland där både elever, lärare, ledning och föräldrar var involverade. Målet var att analysera hur mobilt lärande, molnbaserat lärande och hur riktlinjer för internetsäkerhet ser ut och fungerar i praktiken. 7 typer av uppgifter togs fram för att öka mobilt lärande.

Innan de började projektet trodde man att Estland var väl rustade och hade kommit en bra bit på vägen då det gäller mobilt lärande. Men trots läroplanens intentioner och krav på obligatoriskt användande och tillhandahållande av E-lärandemiljö (plattformar)samt tekniskt välutrustade elever (både kunskapsmässigt och tillgång till utrustning) såg man att lärare saknade motivation till ML. Några hypoteser är att lärarna har för mycket jobb, är underbetalda och vågar inte följa med utvecklingen p.g.a. en förändrad lärarroll samt en rädsla för att öppna upp för mobila enheter pga. kostnader, säkerhetsrisken och brist på kunskap. Användningen av molnbaserade plattformar är i startskedet och ML är ej implementerat på K-12 nivån ännu. Fördröjning av utbildningsreformer i både lärarutbildning och i skolan är också en del av varför ny teknologi ännu inte är implementerad.

Resultatet av de 7 uppgifterna visar att eleverna anser att de jobbar sämre utan fysiskt stöd av läraren, de behöver hjälp att sätta upp mål och använda tekniken till annat än att söka information och använda miniräknaren. Lärarna ansåg att regler och förhållningssätt är en nödvändighet och enheterna var svåra att hantera ex. installera appar, mjukvara, databackup, wifi anslutning m.m. Andra hinder för utvecklingen var risken för stöld, mobbning, känslig information och personligt användande av tekniken på arbetstid. Det var också en stor digitalklyfta mellan elever och lärare. Det som talar för ett användande av molnbaserade tjänster och mjukvaror är att serverkostnaderna för kommunen skulle minska, mindre kostnader för diskutrymme, enklare administration (ex lösenordshanteringen), ökad åtkomst till lärmaterial, överallt och närsomhelst och installerandet och användningen av molnbaserade lärplattformar är mer flexibelt och lättare än användandet av ex. läsplattor.

Framgångsfaktorer för de inblandade skolorna var att ledningen själva var intresserade och hade en vision om användandet av enheterna. De hade också en IKT-specialist och minst 2 personer som erbjöd support till elever och lärare på varje skola. De deltog i projekt och molnbaserade tjänster användes. (Google, Dropbox, Live@edu). Verktygen de använde på skolorna skilde sig åt liksom attityden gentemot att tillåta gratis trådlös uppkoppling. En del hade större budget för IKT. Slutligen redovisar de 6 punkter som ska leda utvecklingen framåt: Lärarutbildningen och lärares fortbildning behöver omorganiseras, policys för användningen av den nya tekniken behöver utarbetas. Enheterna bör först introduceras för lärarna och låta dem utforska dem för att hitta de bästa användningsområdena. Föräldrar och elever bör inkluderas ex som experter ( det är ju de som bekostar verktygen). Fler OER (open educational resources)  och handledningar för dessa behövs. Ledningen behöver tillhandahålla experter.

Egna reflektioner:

Jag känner precis igen mig när de skriver att kommunen tvingar in lärarna i ett hörn där man är tvungen att använda de verktyg som de har pekat ut. Det finns ingen valfrihet eller möjlighet till kreativitet eller anpassning för de elever man har. Kommunen köper in dyra program som sedan efter något år inte längre fyller sina syften. Det var bra för mig att läsa denna artikel eftersom jag får fler argument för att kunna gå min egen väg, utan att vara ”den där gnälliga” som inte vill foga mig som de andra. Argumenten handlar om ekonomiska- och pedagogiska vinster och det har både ledningen och lärare på golvet som gemensamt mål.

Molnbaserade lärplattformar är definitivt inget nytt men jag tror att det kommer att bli vanligare med användningen lägre ner i åldrarna. Dels p.g.a den förbättrade åtkomsten av lärmaterial och uppgifter men också den ökade insynen och samarbetet mellan hem och skola, lärare-elev och elev-elev.

Charlotte Stenlund

 

IJMBL mars 5, 2013

Filed under: 2it008,inläsning — lottan1 @ 7:32 e m
Tags: , ,

IJMBL (4)

Audio Active: Discovering mobile learner-gatherers from across the formal-informal continuum, IJMBL 3 s.31-42 (2011)

Andrew Middleton, Sheffield Hallam University, UK

Den gängse uppfattningen verkar vara att Podcasts framförallt är ett medium för kunskapsöverföring och en teknisk förlängning på redan befintliga lärmiljöer. Middleton anser att det är mer än så, nämligen att mobilt ljud kan integreras och användas i undervisningen och är ett aktivt medium som rikt och meningsfullt kan engagera elever. Tidigare forskning visar att det inte finns så stort utbud av ex. inspelade föreläsningar som inlärningsmetod. I litteraturen finner man att det är uppdelat i podcasting för lärare i utbildningssyfte och den andra delen för elever. De spelar in föreläsningar, ”fångar ideer” eller spelar in samtal med handledare och kurskamrater i ”farten”.

För att utvärdera ny och framväxande teknologi för lärande kan man använda ”scenario-based design”. Detta är speciellt bra eftersom man kan ”titta” på gränssnittet och utvärdera hur pedagogiskt användbart det är före man har byggt systemen.  Man kan göra sig en bild av, demonstrera och utvärdera olika typer av digitala ljudapplikationer genom scenariorna. Sex scenarior av mobilt ”ljud” för lärande framkom under en workshop med 70 deltagare på ett möte (Podcasting for pedagogic purpose special interest group): a-PDP (audio personal development planning)vilket innebär att man skapar en ljuddagbok som ska bidra till självreflektion eller aktivitetsplanering, Audio-notes där man med hjälp av en mp3 spelare eller memo-verktyg på telefonen sammanfattar ett seminarium eller lektion. Previsit innebär att man tar del av en podcast om t.ex. ett museum eller annan plats man ska besöka. Field trip commentary där eleverna själva gör egna ljudrapporter eller podcasts om ett ställe de har besökt. De samlar data och gör intervjuer, observationer, spelar in omgivande ljud m.m. User voices innebär att röster eller historier från ex. klienter eller patienter på ett sjukhus berättar utifrån sig själv. Pocketables är ljud eller video podcast som demonstrerar en teknik eller process. Dessa scenarior presenterar ljud som är integrerat med lärandet och inte som ett mål i sig. Det kopplar samman skola och situationer i verkligheten. Mobilt ljud för lärande kan innebära både delande och konstruerande av kunskap. Det kan också förmedla autentiskt och aktivt engagemang för lärande inom och utanför skolan. Det behöver inte bara vara fokus på lärar- respektive elevröster utan även ”user-voices”, vilket förmedlar kunskapskonstruktion. Slutligen konstaterar Middleton att mobilt lärande med ljud kan vara spontant, personligt, kontextuellt, bärbart, överallt och genomgripande. Det bör bli betraktat som en ny möjlighet att hitta fler vägar att engagera eleven.

Egna reflektioner:

Ljud finns omkring oss hela tiden! Det är viktigt att lärare tar tillvara de möjligheter som finns för att tillgodose elevers olika inlärningsstilar, och ljud som medium är ett sätt. Det var intressant hur de genom nätverk processade fram dessa olika scenarios. Artikeln ger många uppslag för användande ute på skolan. Talsyntes är ett relativt vanligt sätt att använda sig av ljud, speciellt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Att ta del av läxan via en ljudfil på mp3 spelaren på väg hem från skolan är ett annat sätt. Att spela in ljud, röster eller annat är ett kraftigt verktyg som ofta inte kan ersättas av texter eller bilder. Ett exempel är när min son föddes 10 veckor för tidigt då jag spelade in ”prematurgnägget” (lätet som för tidigt födda barn har). Den filen är idag oerhört värdefull för mig och kan inte förklaras på ett annat sätt än att lyssna på det.

Charlpotte Stenlund

 

IJMBL mars 1, 2013

Filed under: 2it008,inläsning — lottan1 @ 11:14 e m
Tags:

IJMBL 3

Mobile devices as support rather than distraction for mobile learners.

IJMBL 3 s. 1-15 (2011)

Artikeln belyser designen av mobila lärandeaktiviteter som leder eleven till att fokusera på den mobila enheten på bekostnad av att integrera med andra elever eller att utforska miljön. Utifrån ett interaktiondesigns perspektiv har man designat och analyserat aktiviteter bland mellanstadieelever som syftar till att ge geometrikunskaper.

Tidigare forskning visar att ML (mobilt lärande) aktiviteter ofta innehåller för mycket information så att den mobila enheten binder upp eleven så mycket att de förlorar fokus på omgivningen och den egentliga uppgiften. En lösning som man sett är att dela upp informationen i mindre bitar och att de kommer en i taget. De tipsar om att planera in små avbrott och lägga in fokusväxlare i användandet av mobila enheter och att bara använda teknologi om det har ett värde. Animationer kan begränsas och utseendet kan reduceras och bli så enkelt som möjligt för att bibehålla fokus på det viktiga. Denna forskning grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv på lärande och de anser att mobila enheter (i detta fall mobiltelefoner) kan ge elever möjlighet att lära in situ, i den fysiska miljön, i och utanför skolan. De utgick i sitt arbete från en DBR designbaserad forskning där utvecklingen skedde i två steg. I första steget utvecklades uppgifter (utomhus) som handlade om volym och som skulle öka möjligheten till samarbete, diskussioner och lösa matematiska problem i ett autentiskt perspektiv. Man använde rollspel som ett sätt att göra det autentiskt. Andra steget använde man sig av utvärderingen från första designomgången för att förbättra tekniken och uppgifterna. Man hade en introduktion av tekniken för eleverna under två lektioner. Den ena då man lärde sig hantera mobiltelefonen och den andra presenterade utomhusscenariot, interaktionen med den mobila applikationen och hur man mätte och samlade in data. All kommunikation inom grupperna (3 elever i varje och 2 mobiltelefoner) skedde medvetet utanför de mobila enheterna. För att minska fokuserandet på enheten flyttades funktioner från en enhet till en annan och därför skapades en ”uppgiftsenhet” och en ”ledtrådsenhet” och eleverna blev därför tvungna att kommunicera. Svaren skickades för att få en ny uppgift och man fick även feed-back direkt i mobilen. Slutligen presenteras riktlinjer för design av ML aktiviteter där de mobila enheterna ger stöd snarare än vara distraherande:

  • Låt eleverna anta roller utanför klassrummet baserat på olika funktioner på varje enhet (ex. mobil ledtråd). Detta kan öka samarbetet och kommunikationen.
  • Använd mobiltelefonerna som kontextuella verktyg för mätning, göra undersökningar, eller fånga olika aspekter av den fysiska miljön.
  • Låt lärare anta roller.
  • Uppmana samarbete ”face-to-face”. Det är bra att ge utrymme för kommunikation t.ex. mellan uppgifter.
  • Introducera de mobila enheterna och visa på funktioner och användningsområden samt annan teknisk support för lärandet för att öka fokus på själva uppgiften och inte på tekniken.

Det behöver inte enbart vara dåligt med stort fokus på den mobila enheten t.ex. när man använder den för att få en gemensam grund att stå på, eller när det digitala innehållet förstärker den fysiska miljön (augmented reality).

Egna reflektioner:

Jag undrar om utfallet blev lika stora som insatserna? Jag menar, av texten kan jag gissa att målet för eleverna var ett annat, nämligen att lära sig om volym och area och mätningar. Sättet att nå det tycker jag var alldeles på tok för omständigt för en vanlig, oftast ensam klasslärare, att genomdriva. Här jobbar lärarna tillsammans med forskare som tillsammans styr upp de olika modellerna. Jag tror absolut på ett autentiskt lärande och i det här fallet tror jag att eleverna blev motiverade av arbetssättet. Jag trodde också att det skulle handla mer om tekniken men fokus låg på olika modeller och arbetssätt. Jag trodde också, av rubriken att döma, att jag skulle få med mig mer argument för användandet av mobil teknisk utrustning i skolan eftersom det på många håll hörs kritiska röster om att tekniken är ett störande inslag. Det jag tar med mig från denna artikel är det man faktiskt gjorde med teknikens hjälp; mäta, samla in data, samarbetade, skicka in svar, få feed-back, hur man balanserade uppgifterna så att fokus inte skulle ligga alltför mycket på enheterna.

Charlotte Stenlund

 

IJMBL februari 28, 2013

Filed under: 2it008,inläsning — lottan1 @ 10:06 e m
Tags:

IJMBL 2
Designing pedagogical models for tourism education:
Focus on work-based mobile learning.

Syftet med TravEd forskningsprojekt är att utveckla en modell som utforskar mobil teknologi och en e-lärandemiljö som används för att utveckla decentraliserad turismutbildning på turistorter med elever som gör sin praktik i utbildningen. De beskriver ett utvecklingsarbete som pågår under 3 år (2010-2012) och sker i två delar. Under första delen designas en pedagogisk modell med online-handledning. Man samlar också in data för att förfina modellen i den andra delen. Forskarna använde en modell som kallas DBR (designbaserad forskning) och syftar till att förbättra pedagogiskt utförande och teoretisk konstruktion genom flera olika steg av design, implementation och analys. Målet var att producera nya teorier, artefakter och utföranden av utbildningen som gör skillnad för lärandet samt att utforska dessa teorier och förändringar som sker. Pimmer et als. (2010) definition av mobilt lärande passar yrkesbaserat mobilt lärande bra:
”the process of coming to know, and of being able to operate successfully in, and across, new and ever changing contexts with and through the use of mobile services”. (s.56)
Trenden inom yrkesutbildning är att utvärdering och betyg baseras helt på kompetensbaserade kvalifikationer som studenten visar på sin praktik. Varje kvalifikation har ett par förmågor och kunskapsområden som studenten måste behärska för att bli godkänd. De använde en pedagogisk modell för studien, TML (teaching and meaningful learning) där olika processer mellan undervisning, studier och lärande är definierade samt vilket resultat som förväntades.
Innan studenterna skulle ut på praktik i 8 veckor fick de tillsammans med lärarna lära sig bloggverktyget wordpress som de skulle använda för att skriva dagbok och dela med sig av reflektioner och sätta upp mål för sitt lärande. Lärarna hade två uppgifter. Den ena var design och organisation av lärandemiljön. D.v.s. ordna praktikplats, kontrakt och kommunikationsvägar mellan studenten, handledaren och läraren samt tillsammans med forskarna designa dagboksuppgiften via en (låst) blogg. Den andra uppgiften bestod i att svara för support och guida så att studenternas lärande skulle bli meningsfullt. Feed-back gavs via bloggar, telefonsamtal, sms och e-mail samt ett fysiskt besök.
Utvärdering av försöket visade att det var stora skillnader mellan hur ofta studenterna gjorde inlägg i sina bloggar p.g.a arbetstider, liten tillgång till internet och en del var helt enkelt inte motiverade att blogga. Justeringar gjordes på TML och man bytte också namnet på den pedagogiska modellen till MWBML (meaningful work-based mobile learning). Andra lösningar handlade om att utrusta studenterna med smartphones så att de lättare skulle få tillgång till internet, en aktiv kommunikation, och ta vara på små korta pauser eller i väntan på turisterna kunna blogga om sitt lärande. Med hjälp av snabba anteckningar, foton, ljudupptagningar och video blev det fler uppdateringar på bloggarna. Man såg också att de blev mer motiverade att blogga om man öppnade upp dem så att de kunde kommentera varandras inlägg. Inför den andra delen synliggjorde man också handledarnas ansvar gentemot studenterna.
Slutligen konstaterar man att detta är en modell under konstruktion. Den gav studenterna möjligheter till informellt yrkesbaserat lärande och att interaktiviteten är viktig.

Egna reflektioner:
Jag tycker att det här verkar som ett bra sätt att lära och tekniken kommer väl till pass. Att använda bloggar som ett sätt att visa på och sammanfatta lärandet tycker jag själv är mycket bra. Att läsa andras inlägg om samma litteratur som jag själv har läst ger mig mycket och dessutom innebär det en repetition vilket har en positiv inverkan på lärandet. I början valde de att ha låsta bloggar och jag tycker att det var ett riktigt val att öppna upp dem, åtminstone mellan studenterna, handledarna och lärarna. I projektet fokuserar man inte så mycket på tekniken utan mer på pedagogiken. Jag tyckte om sidan 56 där de försökte förklara och definiera yrkesbaserat mobilt lärande. Jag tyckte att det var en bra sammanfattning och många tänkvärda stycken.
”Learning is a phenomenon that cannot be isolated from the activity, culture, context and the environment in which it takes place. Technology has an important role in learning processes as a mediator of thoughts, interactions and activity and as a tool and a mindware …”
I övrigt tycker jag inte att artikeln gav mig så mycket.
Charlotte Stenlund

 

IJMBL februari 27, 2013

Filed under: 2it008,inläsning — lottan1 @ 2:06 e m
Tags: , ,

Guidelines for the design of location-based audio for mobile learning.

(IJMBL 3 s. 70-85, 2011)

Ljud har använts på ett framgångsrikt sätt när det gäller att ge vägbeskrivningar och hjälp att orientera sig, ge information om ett objekt eller en vy och fungera som en ”story-telling” maskin eller använts till insamling av uppgifter. En bild kan också effektivt få atmosfär och känsla med omkringliggande ljud som t.ex. fågelkvitter. Svårigheterna med ljud kan vara förmågan att koncentrera sig en längre stund på en röst. Vissa saker kan också förklaras bättre med bilder eller grafer.

Forskningsresultat av mobilt lärandeguider för pedagogiska utomhusspel och aktiviteter (mobilspel, turism, studiebesök , teaterbesök m.fl.) har visat att ljud har ett stort värde som medium för lärande. Denna artikel handlar om värdet av mobilpositionerat och rörelsekänsligt ljud för lärande, en fallstudie (A chaotic encounter) som är en blandning mellan en mobilpositionerad guide och en mobil berättelse som anpassar sig efter användarens rörelser. Resultatet utmynnar i riktlinjer för design av ljudupplevelser i ett pedagogiskt, tekniskt och mobilt perspektiv.  Man urskiljer 3 typer av lärande genom ljud: Audiovinjetter (ljudsegment som är oordnade och oberoende av varandra) GPS systemet känner av när användaren är i de i förväg bestämda områdena och aktiverar vinjetterna. Det är ett populärt system bland turistattraktioner för att skapa frihet att utforska i sin egen takt och intresseområde. Kan ersätta mänsklig guide. Svårigheterna är att det är mycket som kan fånga uppmärksamheten utomhus och därför behövs ibland någon som kan peka ut det som ska fokuseras. Ljudet kan också komma för sent eller för tidigt. Mobilpositionerade guider (ljudsegment som är oordnade men beroende av varandra) Den fysiska miljön kompletterar ljudet. Signaler sänds ut till mottagaren som startar en ljudfil. Ju längre man stannar desto djupare information får man. Svårigheterna ligger i att anpassa innehållet så att det passar graden av användarens aktivitet. Mobilt berättande (ljudberättelse som följer en viss gång men kan anpassas beroende på användarens rörelser) Vilket ljud som hörs beror på var användaren går och har kommit ifrån. Ljudsegmenten bygger på varandra som en kronologisk berättelse. Svårigheter är att det inte tillåter användaren att ta del av innehållet när de själva vill utan det är tekniken som styr.

Riktlinjer presenteras för design av en effektiv och lärande ljudupplevelse:

Interaktivitet – viktigt att kunna påverka berättelsen genom ex rörelse med hjälp av GPS

Berättande – det ska vara sammanhängande och ljudet kan ses som ett komplement till omgivningen.

Spår och navigation – skapa valmöjligheter och försöka anpassa i ett känt beteendemönster.

Tekniska hinder – Viktigt att triggerområdena överensstämmer med verkligheten så att ljud och plats sammanfaller, pålitligt GPS system

Beakta den lokala miljön – Hur är ljudet kopplat till platsen? Designers måste känna till och förstå geografiska referenspunkter för att kunna guida ”rätt”. Uppmärksamma användare på säkerhetsfrågan. Ljudet kan distrahera från trafik eller ojämnt underlag.

Utvärderingen av fallstudien visade att alla tyckte att berättelsen var givande men en del förstod inte vad de skulle göra annorlunda medan andra förstod snabbt och experimenterade med olika rörelsestilar. Det manuella läget (som gjorde att de inte behövde styra med rörelser) avbröt berättelsen för att kräva aktiva val av användaren. Men det viktigaste var att man såg att det är möjligt att introducera interaktivitet i en berättelse utan att ändra innehållet.

Egna reflektioner:

Det var intressant att läsa om hur man här jobbar med ljud i ett mobilt lärande perspektiv. Här används GPS och den stora utmaningen verkar vara att få systemet att avläsa rörelser och position så korrekt som möjligt och synka detta till ljud. Ljud har ett stort användningsområde i skolan. T.ex. köper många kommuner licens på olika Talsyntesprogram som används för uppläsning och skrivhjälp i ordbehandlingsprogram, e-böcker, på internet och mycket annat. Mest användning av detta har förstås barn och unga med läs-och skrivsvårigheter men alla kan använda det. Jag tror att guidningssystem är effektivt och mycket väl kan ersätta en mänsklig guide till viss del. Det känns som ett väldigt tidskrävande arbete att själv göra ett liknande arbete med ljud/berättelser som interagerar med rörelser avläst av ett GPS-system. Dels beroende på att jag har alldeles för dåliga kunskaper om hur man skulle göra för att aktivera platser och koppla till ljudfiler och dels för att jag inte tror att insatsen skulle väga upp till vad det skulle ge. MEN…jag har ju inte provat det själv!

Charlotte Stenlund

 

 
Skapa och dela

Skapa och dela digitalt

IKT Öckerö

Digital pedagogisk kompetens för skolutveckling i Öckerö kommun

StaffanL

Bazinga!

IT och Pedagog

En podcast om användningen av IT i skolan

IT-magister

Mina tankar om digital skolutveckling

Livs digitalt berättande

- och kreativt lärande

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

2IT026 vt-15

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

Myran

En digital slöjdportfolio

App:reciate Mobile

om interaktion och mobilt lärande

linasprovblogg

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

erikjoh

The greatest WordPress.com site in all the land!

Mobilt lärande

Redovisning för universitetskurs

Eva A Bolander

Det räcker inte att göra saker rätt, man måste även göra rätt saker!

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande