lottanblogg

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

Ally Part 1, kap 1 februari 1, 2013

Filed under: inläsning — lottan1 @ 9:52 f m
Tags:

PART ONE- Advances in Mobile Learning, Current state of Mobile learning Kap 1 , Edited by Mohamed Ally

Författaren John Traxler är professor I mobilt lärande och ledare för The learning Lab vid Wolverhamptons Universitet. I artikeln visar han på den historiska utvecklingen av Mobilt lärande (ML), trycker på vikten av en definition av begreppet men pekar samtidigt på faktorer som den snabba utvecklingstakten i samhället då det gäller tekniken, som gör det svårt att definiera detta fenomen. En del forskare vill identifiera ML utifrån tekniken, andra anser att det bygger på den lärandes upplevelse.

Sedan början av 2000-t alet har kunskaperna och expertisen kring utvecklingen och användandet av mobil teknik för att åstadkomma ML ökat markant och man särskiljer ML från E-lärande som är mer strukturerad och interaktivt samt har fler funktioner än mobila enheter. (Dock tror han att skillnaderna kommer att minska då utveckling hela tiden görs på mobila enheter såsom batterifunktioner, processorkapacitet och uppkopplingshastighet).  MLEARN är den första konferensserien i ämnet där man presenterar artiklar från korta projekt och försök att uppnå ML. Den första boken om användandet av mobil teknik kom 2003, men det är fortfarande svårt att hitta litteratur som är behandlar ML skild från E-learning.

Traxler beskriver ML som personlig/individanpassad (tar hänsyn till den lärandes historia, inlärningsstil och personlighet), kontextbunden och situationsstyrd (knutet till det man gör just nu, i ett lämpligt och meningsfullt kontext) och autentiskt (relevanta uppgifter, lösa riktiga problem).  Han menar att lärandet är informellt, spontant, och ”just-in-time”.  Det är de lärandeteorier som talar för en anpassning av lärmiljön så att den blir mer mobilt tillgänglig.

För att verkligen kunna uppnå ML finns en rad grundförutsättningar som t.ex. god infrastruktur (strömförsörjning, internetuppkoppling m.m.), tillgänglighet av teknisk utrustning såsom ”handhållna enheter” för att kunna delta, teknisk support och andra typer av stödsystem.

Användningen av Mobil teknik ökar enormt fort bland världens befolkning och används för att klara av vardagssysslor och för sociala ändamål. Därför tror Traxler att tillgången av lärandematerial genom Mobil teknik kommer att krävas eftersom det är praktiskt att använda sig av teknik man redan är bekant med. Utvecklingen i fattiga länder är störst eftersom de har helt andra förutsättningar när det gäller infrastruktur och kulturell miljö.

Han ger också en nyanserad bild av hur mobila enheter påverkar vårt samhälle, lärande och vardagsliv och ser fördelar som detta för med sig i form av ökade språkkunskaper och förmågan att kommunicera, klimatsmart (når människor på geografiskt avlägsna platser) samt ökad tillgång till lärande när och var som helst.

Looking at mobile learning in a wider context, we have to recognize that mobile, personal, and wireless devices are now radically transforming societal notions of discourse and knowledge, and are responsible for new forms of art, employment, language, commerce, deprivation, and crime, as well as learning”.  (s.10)

Författaren har tittat på 3 äldre fallstudier (2004-2005) där man kan se några olika former av ML växa fram:

  • Teknik-drivet ML
  • Portabelt e-lärande i miniatyr
  • Sammankopplad klassrumsundervisning (ex. interaktiva whiteboards som främjar samarbete)
  • Informellt, individanpassat, platsberoende ML (ex. användningen av GPS eller videoupptagningar)
  • Vidareutbildningar och support (ex. för att öka effektiviteten och lönsamheten hos arbetare som reser genom att ge support när det behövs.)
  • ML för geografiskt avlägsna utvecklingsområden. ( ex. för att överkomma infrastrukturella och ekonomiska problem som kan motverka utvecklingen av traditionell pedagogik och e-lärande.)

Framtidens utveckling av ML är svår att sia om p.g.a. den snabba förändringstakten, tycker Traxler men ser stor potential med ML för distansundervisning. Dock tror han inte på en varaktig eller storskalig spridning inom högre utbildning. Fattiga länders utveckling av ML kommer att skilja sig markant från de rika eftersom tillgången på stationära och större enheter inte är lika stor där. Dessutom ökar användningen av mobil teknik radikalt och når avlägsna platser med sämre infrastruktur.

Traxler ger också uttryck för behovet av en strukturerad utvärdering av mobil utbildning och ger förslag på vilka attribut en sådan bör ha t.ex. överförbara och pålitliga resultat, ändamålsenlig och effektiv, proportionerlig, autentisk, lämplig för tekniken och målgruppen samt att den bör följa mål och riktlinjer.

Eftersom ML utmanar både hur man lär och arbetar, kan öka lärandet och på så vis också livskvalitén, får man nästan anta att förändringar sker på alla plan.

 

Egna reflektioner

Traxler talar om den snabba förändringstakten och att användningen av mobil teknik är genomgripande och samhällsförändrande. Bara under den senaste månaden har jag bytt mobiltelefon, fått en jobbdator och skaffat en läsplatta. Nya världar öppnas på gott och ont. Nya rutiner läggs till och dras bort. Det tar tid att lära sig och till fullo utnyttja tekniken på bästa sätt.

Jag ställer mig frågande till varför han inte tror på ML inom högre utbildningar, det är där jag tror att den skulle kunna nyttjas bäst och mest effektivt. (Det gör den ju redan!) Möjligen beror det just på den snabba förändringstakten och att artikeln har några år på nacken.

Listan på de olika formerna av ML som man sett växa fram genom de olika fallstudierna (s.12) tror jag skulle bli väsentligt längre och omfattande idag då mobila enheter närmat sig de funktioner som laptops eller stationär utrustning har och gör att ML har närmat sig E-lärande. Jag anser t.ex. att arbete med laptops lika gärna skulle kunna kallas” ML light” eftersom den blivit mer ”mobil”. Traxler skriver att det är osannolikt att man bär med sig sin laptop eller tablet, men verkligheten idag säger något annat. När jag åker till stugan tar jag med mig den. Jag kan läsa tidningen eller se nyheter i sängen. I skolan bär man omkring och tar med sig de bärbara datorerna till grupprum och personalrum. Så även om de inte är lika mobila som mindre handenheter så är de det i viss mån.

Jag har inte tidigare reflekterat över att ML är särskilt från E-lärande. Efter att ha läst detta så är det självklart att det ska vara så eftersom lärandet ser olika ut beroende på vilken teknik man väljer. På den skola jag arbetar finns inga läsplattor/Ipads eller andra små handhållna mobila enheter förutom digitalkamera. Däremot har jag erfarenhet av interaktiv whiteboard. Jag ser enorma fördelar med det och kan inte tänka mig att jobba utan den. Med den kan lärandet vara ”just-in-time” då någon elev frågar om något som vi hastigt känner att vi vill fördjupa oss i, alla på en gång. Samtalet hålls levande med bilder, text och multimedia.

Charlotte Stenlund

 

 

Annonser
 

 
IKTsidan

Lust, motivation & lärande

Skapa och dela

Skapa och dela digitalt

IKT Öckerö

Digital pedagogisk kompetens för skolutveckling i Öckerö kommun

StaffanL

Bazinga!

IT och Pedagog

En podcast om användningen av IT i skolan

IT-magister

Mina tankar om digital skolutveckling

Livs digitalt berättande

- och kreativt lärande

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

2IT026 vt-15

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

Myran

En digital slöjdportfolio

App:reciate Mobile

om interaktion och mobilt lärande

linasprovblogg

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

erikjoh

The greatest WordPress.com site in all the land!

Mobilt lärande

Redovisning för universitetskurs

Eva A Bolander

Det räcker inte att göra saker rätt, man måste även göra rätt saker!

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande