lottanblogg

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

Ally, Part 1 kap 2 februari 6, 2013

Filed under: 2it008,inläsning — lottan1 @ 12:15 e m
Tags:

PART 1 Advances in Mobile Learning – A model for framing Mobile Learning, Kap 2. Edited by Mohamed Ally

Författaren Marguerite L Koole (Athabasca University, Canada) har skapat “The Framework for the Rational Analysis of Mobile Education” (FRAME) Det är ett ramverk som beskriver Mobilt Lärande (ML) som en process genom sammanstrålningen av mobil teknik, mänsklig inlärningskapacitet och social interaktion. Hon tar upp nutida pedagogiska frågeställningar som hur vi förhåller oss till den ökade informationsmängden, hur vi navigerar bland kunskaperna och hur vi samarbetar vid inlärningssituationer. FRAME modellen ger en fingervisning om hur framtidens mobila enheter bör se ut och vilka funktioner de bör ha för att stödja mobilt lärande (ML). Modellen är användbar för de som jobbar med utvecklandet av mobil teknik, designers, lärare eller andra som vill utveckla undervisnings- och lärandestrategier för mobilutbildning. I slutet finns en checklista som hjälper till att utveckla ML miljöer som är effektiva och balanserade med hjälp av en rad frågeställningar.

FRAME modellen är presenterad i ett Venn-diagram där de tre delarna Device (D- mobil enhet), Learner (L –den lärande) och Social aspect (S – social aspekt)  skär in i och överlappar varandra. Tre nya fält uppstår då som beskriver attribut som hör till båda aspekterna, DS, DL och LS.  I mitten sammanstrålar alla tre aspekterna DLS, och definierar enligt författaren, den ideala ML situationen.

D – Device : De fysiska, tekniska och funktionella karaktärerna av den mobila enheten. Det handlar om material och vikt som avgör hur portabel den är, om möjligheter till input och output som påverkar hur användaren interagerar med enheten samt om processor hastighet och felfrekvens som påverkar hur användbar enheten är.

L – Learner : Den lärandes kognitiva förmågor, minne, tidigare erfarenheter, känslor och vad som motiverar. Aspekten beskriver hur den lärande använder det de redan vet och hur de avkodar, lagrar och överför information till olika kontext.

S – Social aspect : Processerna i den sociala interaktionen och samarbete. Det är viktigt att följa samarbetsreglerna (kvantitet, kvalitet, relation och hyfs) för att kunna kommunicera, möjliggöra utbyte av information och ta till sig kunskap samt upprätthålla kulturell praxis.

DS – Social technology: Hur de mobila enheterna möjliggör kommunikation och samarbete mellan flera individer och system. Olika hård- och mjukvaror sammankopplar människor i olika grad (sms, telefon, trådlös internet uppkoppling). Viktig trådlös teknik som behövs vid informationsutbyte och samarbete oavsett plats man befinner sig på är Wifi, Infrared, Bluetooth, GSM och CDMA. Internet nämns också som en port till olika former av information. Olika verktyg såsom kalendrar och möjlighet att dela dokument för att samskriva är viktiga samarbetsverktyg.

DL – Device usability: Relationen mellan den lärande och den mobila enheten. Kriterierna handlar om hur portabel enheten är så att användaren kan flytta den till olika miljöer, hur tillgänglig informationen är som gör ”just-in-time” lärande möjligt. Den psykologiska komforten påverkar hur snabbt den lärande förstår tekniken och kan genomföra en uppgift. Tillfredsställelse med enhetens utseende och funktioner kan minimera brukarens minnesbörda. Enhetens karaktär har stor betydelse för användningsmöjligheterna och för att kunna fokusera på kognitiva uppgifter istället för på apparatens funktioner.

LS – Interaction learning: Bygger på en konstruktivistisk kunskapssyn där den lärandes samspel med omgivningen har stor betydelse för den dynamiska lärprocessen. Beroende på vilken interaktion (elev-innehåll, elev-lärare, elev-elev) som sker så påverkar det hur effektiv lärandet blir utifrån situationen, den lärande och uppgiften. Det är viktigt att uppgifter har autentiska mottagare och syften eftersom det påverkar motivationen och lärandet. Samarbete i lärandegrupper kan också öka lärandet.

DLS – Mobile Learning process: Mediation”, interaktionen med informationen är förmedlad genom tekniken och gör den meningsfull och användbar. Själva interaktionen förändras då de lärande interagerar med varandra, miljön, olika verktyg och med information. Allt eftersom informationsmängden ökar och blir mer tillgänglig måste de lärande bli duktiga på att avgöra informationens lämplighet och se mönster och sammanhang. Det blir också allt viktigare att de lärande kan navigera bland kunskapen, att välja ut, manipulera och ta till sig passande information utifrån behov och situation.

ML processen är definierad utifrån sociala-, kognitiva-, miljömässiga- och teknologiska faktorer och kan hjälpa den lärande att få direkt kontakt och tillgång till information, gruppmedlemmar och experter som kan hjälpa dem att välja och värdera information.

Marguerite ser att skolan bättre måste rusta och förbereda eleverna att navigera i en informationsrik värld. Hon skriver också om paradigmskiftet från kunskapsproduktion till kunskapsnavigation och en lärarroll som mer skiftar mot coach eller mentor. Hon ser fördelar med ML och nämner tillgången av viktig och relevant information när- och varsomhelst, att tillgång till olika material ger ökad förståelse och likaså kontextbundet lärande, samt att mobil utbildning kan minska den kognitiva bördan.

EGNA REFLEKTIONER

Artikeln presenterar inte direkt några nyheter, men strukturerar, genom venndiagrammet, begreppet ML på ett mycket överskådligt sätt så att man tydligt kan se den komplexitet och vidd ML har. I FRAME modellen blir det ännu tydligare att Mobilt lärande inte bara handlar om tekniken. Det är många faktorer som samspelar och som lärare med ambition att skapa ML miljöer måste man beakta alla. Därför tyckte jag att Marguerites checklista (s. 45-47) i slutet mycket väl skulle komma till pass om man vill göra en mer genomgripande förändring tillsammans med andra professioner.

Jag har funderat mycket på den stoffmängd som varje dag sköljer över oss och hur svårt det ibland är att göra urval och att navigera i kunskapsdjungeln. Hur gör vi i skolan idag? Jag tror att det är väldigt viktigt att materialet är anpassat till individen och att kunskaperna blir befästa med hjälp av samarbete, motivation, och autentiska uppgifter. Hur ofta ser det ut så i skolan?

Marguerite ser att ML kan underlätta detta:

” Visionaries believe mobile learning offers learner greater access to relevant information, reduced cognitive load, and increased access to other people and systems” ( s.25)

I denna länk http://www.multimedia.skolverket.se/Reportage/Arbetssatt/Mobil-pa-lektionen/  beskrivs arbetet i en årskurs 4 där man bestämt sig för att använda mobil teknik på lektioner och raster. På listan över vad de mest gör med tekniken står sms, foto och bildredigering, spela in ljud och film högt upp. Jag tror att man tidigt måste börja låta tekniken få ta plats för att man i högre åldrar mer naturligt och vant kan använda enheterna fullt ut.

Charlotte Stenlund

Annonser
 

 
Skapa och dela

Skapa och dela digitalt

IKT Öckerö

Digital pedagogisk kompetens för skolutveckling i Öckerö kommun

StaffanL

Bazinga!

IT och Pedagog

En podcast om användningen av IT i skolan

IT-magister

Mina tankar om digital skolutveckling

Livs digitalt berättande

- och kreativt lärande

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

2IT026 vt-15

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

Myran

En digital slöjdportfolio

App:reciate Mobile

om interaktion och mobilt lärande

linasprovblogg

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande

erikjoh

The greatest WordPress.com site in all the land!

Mobilt lärande

Redovisning för universitetskurs

Eva A Bolander

Det räcker inte att göra saker rätt, man måste även göra rätt saker!

Mobilt lärande, digitalt berättande och kreativt lärande